Vad exakt är en kompakt blandstad?
Kompakta blandstäder ses av både forskare och politiker som ett sätt att åstadkomma ökad hållbarhet. Men vad exakt måste bli mer kompakt? Kring detta råder betydande osäkerhet. Mycket av diskussionen om förtätning utgår också från städer i rika länder trots att en stor del av urbaniseringen sker i informella bosättningar i utvecklingsländer.
I projektet Kompakta städer och informella bosättningar utgår forskarna därför från städer i utvecklingsländer och frågar sig: Vad menas med kompakt och hållbart när det kommer till informella bosättningar?
Syftet är att bidra med en mer konkret och användbar förståelse av vilka kvaliteter en kompakt blandstad egentligen har, särskilt när det gäller städer i Latinamerika och i Afrika söder om Sahara.
I projektet deltar Maria José Zapata Campos, forskare på Gothenburg Research Institute tillsammans med Jenny Stenberg och Jaan-Henrik Kain, forskare på Chalmers tekniska högskola, Patrik Zapata på Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet och Michael Oloko på University of Science and Technology, Kisumu, Kenya.
– Nästan en tredjedel av den urbana befolkningen i världen bor i informella bosättningar. Och nästan alla stora städer som urbaniseras snabbt ligger i den globala södern. Man kan inte ta för givet att de strategier som funkar i norr går att överföra till städer på andra platser. Det finns också nackdelar med förtätning. Det kan handla om föroreningar, buller och trafik. I informella bosättningar är tillgången till kritiska tjänster, såsom sophantering och vård, dessutom dålig. Att öka densiteten kan då skapa problem, säger Maria José Zapata Campos.
De positiva effekterna av förtätning kan å andra sidan handla om närhet till arbetsplatser, effektiva och billiga transporter, förstärkt socialt kapital genom fler möten mellan människor och närhet till familj.
I projektet ska forskarna göra fältstudier i Buenos Aires, Havanna och Kapstaden. Målet är att utveckla ett konsekvent och användbart system för att förstå vilka kvaliteter som en kompakt och hållbar stad består av, förstå vilka drivkrafter och hinder det finns för att åstadkomma dessa kvaliteter, samt utveckla rekommendationer för hur en eftertraktad tät blandstad kan åstadkommas i informella bosättningar. Det som forskarna lär sig ska de sedan försöka tillämpa i en informell bosättning i staden Kisumu i Kenya.
– Strategier att förtäta kan till exempel handla om att bygga på höjden. Informella bosättningar består ofta av envåningshus. Att bygga fler våningar kan spara både mark och pengar. Ett annat exempel kan tas från Havanna. Där har folk själva tagit initiativ till att anpassa gamla fina koloniala hus som har högt i tak, genom att bygga till en våning inuti lägenheterna. Det skapar både problem och möjligheter. Vi vill försöka förstå vad som fungerar, säger Maria José Zapata Campos.