Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Managing Big Cities

Om programmet, Medarbetare, Publikationer, Projekt

Om programmet

Forskningsprogrammet syftar till att överbrygga klyftan mellan två typer av studier av staden: dels sådana som fokuserar på planerarnas stad (politiker, stadsplanerare, arkitekter) och dels sådana som fokuserar på användarnas stad så som den representeras av bland andra sociologer, massmedia och konstnärer. Målet i sikte är själva styrningen och driften av staden, det vill säga de organiseringspraktiker inom privat och offentlig sektor som utgör den moderna storstadens management.

Inom fältet storstadsstudier talas det mycket om föreställningar av staden som förändras kontinuerligt i takt med modets växlingar. Föreställningarna bär samtliga på en berättelse om hur städer är organiserade eller hotade av oordning, samtidigt som de erbjuder en version av svaret på frågan hur städer ska planeras. Inom fältet för storstadsmanagement är frågan snarare - hur ska en stad skötas? Hur ska ordningen i stadens vardagsliv upprätthållas med tanke på att alla dess invånare bidrar till kaos på ett eller annat sätt (genom försummelse eller brott), och att organiseringsinstrumenten förändras tillsammans med och under intryck av managementmode och politiska ideologier. Genom att granska representationer av stadens organisering i media söker vi också svar på hur staden betraktas. Media avspeglar i regel invånarnas föreställningar om till exempel stadens ekologi och formar även deras uppfattning om staden och benägenhet att agera.

Medarbetare

Docent María José Zapata Campos (programansvarig)
Docent Petra Adolfsson (programansvarig)
Professor Barbara Czarniawska
Docent Joakim Forsemalm
Docent Jan Jörnmark
Docent Claes Ohlsson
Professor Rolf Solli
 

Associerade medarbetare

Docent Sara Brorström
PhD Claudio Coletta, University of Trento
Professor Peter Demediuk, Victoria University, Melbourne.
Professor Peter Dobers
Docent Anette Hallin
Senior Lecturer Mikael Jonasson
Docent Patrik Zapata

Publikationer

Lista på alla publikationer från Managing Big Cities

Projekt

  • Kompakta städer och informella bosättningar

    Vad är en kompakt blandstad?

    Kompakt blandstad ses av både forskare och politiker som ett av svaren på utmaningar kopplade till hållbar utveckling. Det råder dessvärre osäkerhet kring vad en kompakt blandstad egentligen är och särskilt när det gäller länder i Afrika söder om Sahara som lider av svaga stats-och stadsförvaltningar, rigida planeringssystem sprungna ur kolonialtiden och starka informella processer.

    Syftet med projektet är att bidra till en mer konkret och användbar förståelse av vilka kvaliteter en tät blandstad bör ha och hur dessa kan stödjas och förverkligas också i städer söder om Sahara.

    Projektet kommer att: 1) utveckla ett konsekvent, effektivt och användbart system för att förstå, värdera och hantera de urbana kvaliteter som kopplar till städers kompakthet och blandning inom slumområden; 2) utveckla ett ramverk för en sammanhållen förståelse av stadsutvecklingens drivkrafter på olika nivåer i samhället; 3) utveckla rekommendationer för hur man tillsammans med andra intressenter kan bygga strategier för tät blandstad i slumområden och hur dessa strategier bör riktas.

    Projektet kommer att ha sitt fokus på att bättre förstå stadsomvandling i Kisumu (Kenya), men kommer också att stödja jämförelser med tre andra städer. Nyttan med projektet är att skapa en större tydlighet och samsyn kring vad en tät blandstad egentligen är och på vilka sätt den kan förverkligas i slumområden i utvecklingsländer, med lärdomar även för utsatta stadsdelar i andra länder.

    Projekttid

    2016-2018 

    Finansiär

    Formas

    Medarbetare

    Maria José Zapata Campos (Gothenburg Research Insitute)
    Patrik Zapata (Förvaltningshögskolan)
    Jaan-Henrik Kain (Chalmes tekniska högskola)
    Jenny Stenberg (Chalmers tekniska högskola)
    Michael Oloko (Odinga Univeristy of Science and Technology)
     

  • Förverkligandet av Vision Älvstaden

    Att gå från ord till handling

    Vision Älvstaden antogs den 11 oktober 2012 av Göteborgs Stads kommunfullmäktige. Visionen föregicks av en tvåårig process där många aktörer medverkade och en stor kunskapsinhämtning gjordes. Den slutgiltiga visionen är: Göteborg – öppen för världen, inkluderande, grön och dynamisk, med tre dithörande övergripande strategier; möta vattnet, hela staden och stärka kärnan. Nu återstår arbetet med att förverkliga visionen genom ett öppet arbetssätt där en utvecklad modell för stadsutveckling läggs till grund för arbetet. Modellen inbegriper helhetssyn, ledarskap, delaktighet, samarbete och lärande.

    Sedan visionen och strategierna antogs har arbetet med att förverkliga dem påbörjats. Det är nu som staden går från ord till handling. Såväl forskare som de som arbetar praktiskt med stadsutveckling och dit hörande frågeställningar har intresse av att kritiskt granska, utveckla och dokumentera det pågående och framtida arbetet. Det finns en rad intressanta frågeställningar att beakta och ett unikt tillfälle att skapa en kunskapsmiljö kring utvecklingen av Älvstaden, som kan uppmärksammas och få betydelse såväl i ett nationellt som internationellt sammanhang. Intentionerna är att detta sker genom skapandet av en följeforskning för Vision Älvstaden. Projektet organiseras så att det senare är möjligt att knyta till ytterligare forskningsprojekt med olika fokus. Då förverkligandet av visionen följs under en längre period finns möjlighet att efter hand omformulera och specificera frågeställningar som staden har behov av att få belysta.

    Arbetet med att formulera vision och strategier för Älvstaden följdes av forskare i ett följeforskningsprojekt som avrapporterats i form av rapporter, konferenspapper, vetenskapliga artiklar och en bok.

    Projektets syfte

    Projektet syftar till att följa, dokumentera och stödja förverkligandet av Vision Älvstaden. Följeforskningen ska vara till nytta för stadens aktörer, för forskare och för praktiker i såväl ett nationellt som ett internationellt sammanhang. Avsikten är vidare att följeforskningen ska kunna ligga till grund för forskningsinsatser där extern finansiering söks och där studierna bedöms bidra till ett framgångsrikt genomförande av Vision Älvstaden.

    Forskningens fokus

    Den övergripande forskningsfrågan är: hur organiseras staden internt och hur sker samverkan med omvärlden för att förverkliga Vision Älvstaden?

    Mer specifikt är forskningen inriktad på stadens förmåga att utveckla arbetsformer som utgår från visionens arbetsmodell; helhetssyn, ledarskap, delaktighet, samarbete och lärande.

    Finansiär

    Göteborgs Stad, Mistra Urban Futures

    Medarbetare

    Sara Brorström (Gothenburg Research Institute)

     

  • Urbaniseringsstudien

    Urbaniseringens effekter för små och stora kommuner

    I Sverige och i övriga världen sker en omfattande urbanisering och år 2050 beräknas tre fjärdedelar av världens befolkning bo i urbana miljöer (Roberts m.fl., 2014; Vallance m.fl, 2012). Att människor söker sig till städer, sätter press på städernas organisering att utvecklas för att hantera tillväxten samt att anpassa och bygga ut service. Det handlar om struktur, om organisation och om ledarskap för att skapa framtidens, hållbara, resilienta och välmående stad. Stadens attraktionskraft innebär också att allt fler stannar kvar längre i staden, vilket skiljer sig från 70- och 80-talen då trenden var att människor när de nått en viss ålder flyttade till förorterna och istället främst åkte till staden för att arbeta (Massey, 2013). Mobilitet, att människor kan röra sig över geografiska ytor, ses som en nyckel. Den andra sidan av myntet innebär att det också finns flertalet kommuner som minskar i befolkning och istället försöker hitta verktyg för att bli mer attraktiva på såväl kort som lång sikt. I den här studien ämnar vi att titta på båda delar, de som växer och de som minskar. Här kommer vi att beröra frågan om kommunstorlek, hur stor eller liten kan en kommun vara och vilka verktyg finns för att hantera problematikerna som uppstår med att växa såväl som minska? Tillväxtbegreppet problematiseras härigenom. Vi utgår i detta projekt också från hållbarhetsbegreppet och dess inbyggda motsättningar för att diskutera urbaniseringens effekter ur olika perspektiv. Härigenom kommer vi att beröra ekonomiska, sociala och ekologiska effekter av förändringar vad gäller kommunstorlek.

    Syfte och frågeställningar

    Det övergripande syftet med projektet är att analysera urbaniseringens effekter ur de tre hållbarhetsdimensionerna. Härigenom är syftet också att analysera kommunens storlek som hinder eller möjlighet för att hantera de problem som uppstår.

    Vilka effekter av urbaniseringen kan vi identifiera? Vilka verktyg används för att hantera urbaniseringens effekter? Vilken roll spelar kommunens storlek och vad finns det för alternativ?

    Finansiär

    Kommuninvest

    Medarbetare

    Sara Brorström (Gothenburg Research Institute)
    Anders Parment (Stockholms universitet)


     

  • Recycling networks

    Gräsrotsmotstånd tacklar klimatförändring, miljöproblem-och fattigdom i återvinnande nätverk

    Avfall samlas och hanteras dagligen av miljontals informella avfallsarbetare –sopletare – i städer runt jorden. Med sitt arbete bidrar de avsevärt till att minska städers miljöavtryck, återvinner resurser, förbättrar levnads- och hälsovillkor för låginkomsttagare, samt skapar arbeten och inkomster för fattiga. Det här projektet syftar till att undersöka de utmaningar gräsrotsinitiativ och-nätverk möter samt de utkomstpraktiker de genererar, för att förbättra återvinning och hämtning och hantering av hushållsavfall i informella områden i globala syds städer. Metodologiskt är projektet inspirerat av deltagande aktionsforskning genom en kombination av: a) en multipel fallstudie av sopletarinitiativ i Managua (Nicaragua), Dar es Salaam (Tanzania), Buenos Aires (Argentina) São Paulo (Brasilien) och Kisumu (Kenya) baserat på intervjuer, observationer, workshops och dokumentstudier; b) gemensam kunskapsproduktion där regionala och globala sopletarnätverk utgör kunskaps-noder; c) en djupfallstudie av Kisumu, var kunskapen genererad från den multipla fallstudien integreras och d) internationella sopletar- och forskarseminarier. Teoretiskt bidrar projektet med att använda och utveckla en kombination av teorier om socio- och miljömässigt entreprenörskap, institutionellt entreprenörskap och resiliens-teori.

    Läs mer om Recycling networks (engelska)

Sidansvarig: Henric Karlsson|Sidan uppdaterades: 2017-09-22
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?