Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Managing overflow

Om programmet, Finansiering, Medarbetare, Projekt, Publikationer

Om programmet

Mangaging overflow (att hantera överflöd) är ett transdisciplinärt forskningsprogram, där en grupp etnologer och företagsekonomer analyserar det komplexa fenomen som är centralt i vårt samtida samhälle som kan kallas överflöd. Överflöd kan betyda rikedom och överskott men också slöseri och överbelastning. Som metafor betraktat är överflöd en moraliskt laddad term som underförstått signalerar utveckling, åt rätt eller fel håll, samtidigt som det anspelar på en knappt skönjbar punkt av jämvikt, balans eller normalitet. Överflöd betecknar en rörelse mellan olika tillstånd och en transgression av gränser.

Det här forskningsprogrammet har som syfte att utforska spänningarna mellan dessa olika betydelser, och de etiska, ekonomiska och estetiska konsekvenser de har både i vardagen och i arbetslivet. Eftersom forskningsprogrammet har en stadig grund i fältstudier är dess mål att bygga en teoretisk referensram som räcker till för att få grepp om fenomenets alla variationer. Vi använder kontrasterande fallstudier för att undersöka många av de för-givet-tagna begrepp som finns samt ett historiskt perspektiv för att säkerställa ett dynamiskt grepp på fenomenet. Vi hoppas att kunskap producerad på det här sättet kommer att vara användbar både för forskare och för allmänheten.

Finansiering

Managing overflow finansierades till en början med ”seed money” från Västsvenska, därefter med stipendier från Jan Wallander och Tom Hedelius Stiftelse. 2015-2017 finansieras Managing overflow av Riksbankens Jubileumsfond.

Medarbetare

Senior Professor Barbara Czarniawska (programansvarig)
Professor Emeritus Orvar Löfgren (programansvarig)

Professor Helene Brembeck
Professor Jonathan Metzger
Docent Lars Norén
Professor György Péteri
Docent Elena Raviola
Docent Agneta Ranerup
FD Jakob Wenzer

Projekt

1. Föreställningar om överflöd i en bristekonomi: diskurser om konsumism bland det kommunistiska Ungerns centrala planerare, 1958-1975
2. Att hantera överflödet i ett överflödsamhälle
3. Digital byråkrati och överflödet av önskningar och möjligheter
4. Komfortabelt avtrubbad: integrerade beräkningsmodeller som en de-sensibiliserande teknik
5. Neuroenergetiskt överflöd
6. Underutnyttjade utrymmen möter underutnyttjade "kreatörer"
7. Massresande och folksamlingar 

Delstudie 1. Föreställningar om överflöd i en bristekonomi: diskurser om konsumism bland det kommunistiska Ungerns centrala planerare, 1958-1975. (György Péteri i samarbete med NTNU).

Syftet med denna delstudie är att lyfta fram en avgörande men så gott som helt ignorerad aspekt av öststatssocialism: framväxten av "socialistisk konsumism" under 1960- och 1970-talen med det reformkommunistiska Ungern som exempel. Centralplanering av konsumism ingick nämligen som ett inslag i de reformer som genomfördes i Ungern på 1960-talet. En av de centrala visionerna bakom den "nya ekonomiska mekanismen" var att ersätta statlig byråkrati med marknadssamordning. Men det var också underförstått att en "socialistisk marknadsekonomi" bara kunde fungera effektivt om en övergång kom till stånd från ett tillstånd av brist eller "säljarens marknad" till överflöd eller "köparnas marknad". I studien kommer dessa spänningar att belysas genom analys av vissa skeden i försöken att bedriva långsiktig planering i slutet av 1960.

Delstudie 2: Att hantera överflödet i ett överflödsamhälle. (Helene Brembeck)
Helene Brembeck kommer att studera sätt att hantera inhemsk konsumtion i Sverige mot bakgrund av debatten om hyperkonsumtion. Hur hanterar hushållen det ständigt ökande antalet föremål hemma? I detta fall kommer svaret inte från staten, utan från företag som erbjuder en ny typ av tjänst som hjälper människor bli av med röran, ordna och lagra. Särskilt intressant är de s.k. self-storage: en ny kommersiell affärsidé som ersätter förvaring på vindar och i källarutrymmen. Den spirande tillväxten på den här marknaden säger mycket om den tid vi lever i, och om nuvarande sätt att lösa problemen med överflödet.

Delstudie 3: Digital byråkrati och överflödet av önskningar och möjligheter (Lars Norén).

Byråkrati är ett traditionellt sätt att hantera relationen mellan staten och medborgarna. T ex har offentliga tjänsterna fördelats bland medborgarna genom enkla principer såsom bostadsort för utbildnings-och hälsovårdstjänster eller genom livsinkomst i det nationella pensionssystemet. Sådana principer började dock ifrågasättas under 1990-talet och valfrihet föreslogs som en alternativ princip för fördelning av offentliga tjänster. Denna valfrihet sätter fokus på medborgarnas behov och önskemål och måste kopplas till en ökad differentiering av de tjänster som tillhandahålls. Valfrihetsreformerna leder till ett överflöd av krav och alternativ samtidigt som det finns politiska och ekonomiska begränsningar. Delstudien kommer att utveckla konceptet digital byråkrati för att analysera webbportaler som används för att förverkliga principen valfrihet och hantera detta överflöde.

Delstudie 4: Komfortabelt avtrubbad: integrerade beräkningsmodeller som en de-sensibiliserande teknik. (Jonathan Metzger i samarbete med KTH).

Vi lever i en tid präglad av "big data" och något oväntat har "big data" blivit ett nytt problem. Förtroendevalda och beslutsfattare kämpar idag med ett överflöd av till synes relevanta, men ofta motstridiga och icke-koherenta uttalanden, siffror och expertutlåtanden. I sådana situationer måste beslutsfattare hitta sätt att bedöma det relativa värdet och relevansen av tillgänglig information i relation till en specifik situation. I detta delprojekt ligger fokus på en mycket avancerad och kraftfull sådan inramningsteknik, en så kallat "Integrated Assessment Model" (IAM).

Delstudie 5: Neuroenergetiskt överflöd (Jakob Wenzer)

Traditionellt är energi en egenskap som förväntas och är önskvärd hos barn. I dagens undervisningssystem talas dock ofta om elever med "för mycket energi" som ett problem för lärare och pedagoger och åtgärdas med hjälp av en ny uppsättning av medicinska diagnoser, såsom ADHD. Kan diagnoser vara ett sätt att hantera överflöd, eller har diagnoserna själva inneburit ett överflödsproblem?

Delstudie 6: Underutnyttjade utrymmen möter underutnyttjade "kreatörer". (Elena Raviola)

House of Win-Win i Göteborg, The Hub i Stockholm, Södra Esplanaden i Lund: dessa är bara några av de snabbt växande svenska kontorshotell, som erbjuder arbetsyta till kreativa arbetstagare och företagare för lite pengar. De finns ofta i outnyttjade industriområden, som Klippan i Göteborg. Allteftersom frilansande blivit allt vanligare har nya sätt att organisera arbetsmarknaden uppstått inom flera områden, till exempel inom journalistik och design: professionella webbplatser för matchmaking, bemanningsföretag, utbildning och konsulttjänster samt informella sociala nätverk. Ofta är det denna typ av professionella som flyttar in på de tidigare outnyttjade områdena. Syftet med denna delstudie är att studera hur överflöd av utrymme möter överflöd av kreativa arbetare och den (själv)förvaltning av dessa typer av överflöd som uppstår.

Delprojekt 7: Massresande och folksamlingar. (Orvar Löfgren i samarbete med Lunds universitet)

En annan sorts balansgång mellan underflöden och översvämningar finns i hanteringen av folkmassor på offentliga platser. Här är det perfekta och balanserade flöde av människor ständigt hotat. Utvecklingen av det moderna massresandet, t ex urban pendling och turism, har skapat nya utmaningar för hur man ska hantera stora människoflöden. Traditionella institutionella ramar och tekniker måste ersättas med nya, för att hantera sådana ständigt växande flöden av resenärer i exempelvis transitutrymmen som den urbana järnvägsstationen eller flygplatsen. Under vilka omständigheter omvandlas ett flöde av människor till ett problematiskt överflöd eller ett kaotiskt tillstånd? Hur försöker olika aktörer hantera detta?

Publikationer

  • Publikationer från Managing overflow

    ¨

    Artiklar, böcker, kapitel, övriga publikationer

    Artiklar


    2017

    Orvar Löfgren (2017) “Mess: On domestic overflows”. Consumption, Markets & Culture, 20 (1): 1-6.

    Barbara Czarniawska (2017) “A willing slave: reflections on e-books." Consumption, Markets & Culture, 20(4): 364-367.

    2016

    György Péteri (2016) “Contested socialisms: the conflict between critical sociology and reform economics in communist Hungary, 1967–71”, Social History, 41(3): 249-266

    György Péteri (2016) “Demand side abundance: On the post-1956 social contract in communist Hungary”, Journal East Central Europe 43(3): 315-343

    Orvar Löfgren (2016) “Containing the past, the present and the future: Packing a suitcase. Croatian Journal of Ethnology and Folklore Research, 53(1): 59-74.

    2015

    Hansson, Niklas & Brembeck, Helene (2015) Market Hydraulics and Subjectivities in the “Wild”: Circulations of the Flea Market. Culture Unbound: Journal of Current Cultural Research  2000-1525. ; 7:1, s. 91-121

    2014

    Brembeck, H, Cochoy, F & Moisander, J (2014) Editorial for Moving Consumption. Consumption, Markets and Culture 1025-3866 .- 1477-223X. ; 18:1, s. 1-9

    2013

    Czarniawska, Barbara (2013) Is speed good? Scandinavian Journal of Management, 29 (1): 7-12.

    Forsemalm, Joakim (2013) From Creep to Co-op: Research(er) Paying the Cost of Displacement. Culture Unbound. Journal of Current Cultural Research, 5 s. 385-397.

    2012

    Czarniawska, Barbara (2012) W żelaznej klatce narracji. Kultura Popularna. Acta Sueco-Polonica, 32(2): 60-84.

    Czarniawska, B. (2012) Operational risk, translation, and globalization. Contemporary Economics, 6(2): 26-39

    Böcker

    2015

    Brembeck, H., Hansson, N., Lalanne, M. & Vayre, J-S, (2015)  Life phases, mobility and consumption. An ethnography of shopping routines. Ashgate.

    2014

    Czarniawska, Barbara (2014) A theory of organizing. Second edition. Cheltenham: Edward Elgar. In Swedish: (2015) En teori om organisering. Andra utgåvan. Lund: Studentlitteratur.

    Czarniawska, Barbara (2014) Social science research from field to desk. London: Sage. (In Swedish: Ute på fältet, inne vid skrivbordet. Lund: Studentlitteratur).

    2013

    Czarniawska, Barbara & Löfgren, Orvar (2013) Coping with excess: How organizations, communities and individuals manage overflows. Cheltenham: Edward Elgar.

    2012

    Czarniawska, Barbara (2012) Cyberfactories: How news agencies produce news. Cheltenham: Edward Elgar.

    Barbara Czarniawska & Orvar Löfgren (eds.) (2012) Managing overflow in affluent societies. New York: Routledge.

    Kapitel

    2014
    Czarniawska, Barbara (2014) The codification of everything. In: Pallas, Josef; Strannegård, Lars & Jonsson, Stefan (eds.) Organizations and the media. Organizing in a medialized world. Abingdon, Oxton: Routledge,132-144.

    Metzger, Jonathan (2014) The mooser are protesting. In J. Metzger et al (eds) Displacing the political. London: Routledge.

    Raviola, Elena (2014) What is good news? In: Pallas, J., and Strannegård, L. (eds) Organizations and the Media – Organizing in a Mediatized World. London: Routledge.

    2013
    Czarniawska, Barbara & Löfgren, Orvar (2013) Changing perspectives on the management of overflow. In: Czarniawska, Barbara and Löfgren, Orvar (eds) Coping with excess: How organizations, communities and individuals manage overflows. Cheltenham: Edward Elgar, 1-10.

    2012
    Löfgren, Orvar and Czarniawska, Barbara (2012) The inherited theories of overflow and their challengers. In: Czarniawska & Löfgren (eds.) (2012) Managing overflow in affluent societies, pp.1-12. New York: Routledge.

    Czarniawska, Barbara (2012) News agencies: The places where information permanently overflows. In: Czarniawska & Löfgren (eds.) (2012) Managing overflow in affluent societies, pp.31-51. New York: Routledge.

    Övrigt

    Forsemalm, Joakim, Palmås, Karl, Dahlstrand, Alice (2013) Det urbana stationssamhället. Forsknings- och praktikeröversikt. Göteborg: Chalmers University of Technology. Mistra Urban Futures Rapport 2013:3

Sidansvarig: Henric Karlsson|Sidan uppdaterades: 2017-09-25
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?