Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

"Theories and Perspectives in Business Administration" - Din guide i den företagsekonomiska djungeln

Nyhet: 2020-06-03

Företagsekonomi är det största ämnet i Sverige sett till antal studenter. Att få en överblick kring de olika teorierna kan dock vara en tuff uppgift, för det består av så många olika forskningsinriktningar.
Men en ny bok reder nu ut begreppen och kan vara något att hålla i handen när du ger dig in i den spännande och mångfacetterade värld som vi kallar företagsekonomi.


Är det överhuvudtaget möjligt att presentera teorier och perspektiv inom det heterogena ämnet företagsekonomi? Och går det att göra det på ett överskådligt och begripligt sätt?
Ja, menar huvudförfattarna bakom den nya Theories and Perspectives in Business Administration.

Boken består av en samling texter om aktuella företagsekonomiska teorier, skrivna av forskare runt om i landet.

Fokus ligger både på de ofta kvantitativt orienterade perspektiv som grundas på idén om homo economicus, och den förståelseinriktade forskningsgren som snarare domineras av kvalitativa metoder.
Här får du läsa om allt från agentteori och nätverksperspektivet, ”business network”, till ANT och institutionell teori, av välkända forskare vid universiteten i Göteborg, Uppsala, Örebro, Umeå, Karlstad, Jönköping, Växjö, Stockholm, Lund, högskolorna Mälardalen och Södertörn, samt Handelshögskolan i Stockholm.

Är det överhuvudtaget möjligt att presentera teorier och perspektiv inom det heterogena ämnet företagsekonomi?Arbetet med Theories and Perspectives in Business Administration drog igång för tre år sedan. Det berättar Ulla Eriksson-Zetterquist, professor i företagsekonomi vid Gothenburg Research Institute på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Hon arbetar själv med några av de mer centrala teorierna inom företagsekonomi.

Idén kommer från en av medförfattarna till boken, Magnus Hansson, docent vid Örebro universitet.
Han saknade någon typ av sammanställning med olika teorier som används inom den företagsekonomiska forskningen i dag.
Tillsammans med Fredrik Nilsson, professor i företagsekonomi vid Uppsala universitet, tog Ulla Eriksson-Zetterquist och Magnus Hansson sig an utmaningen att välja ut de teorier och områden som känns mest aktuella just nu.

–Fredrik och jag kom med i projektet och tyckte att det var en kul idé, men på gränsen till en hopplös utmaning att avgöra vilka som är tyngdpunkterna i företagsekonomi, säger hon.

För att få en överblick började de skriva till alla lärosäten och fråga vilka teorier som främst används vid totalt 27 olika institutioner:

– Direkt stod det klart att det skiljer sig i olika delar av landet. Men det är ju inte så konstigt med tanke på ämnets storlek, säger hon, och fortsätter:
–Vissa har tjänsteperspektivet, medan andra lägger fokus på till exempel redovisning.

Direkt stod det klart att det skiljer sig i olika delar av landet. Skillnaderna är något Ulla Eriksson Zetterquist uppmärksammade när hon några år tidigare besökte olika universitet tillsammans med två grupper ett gäng doktorander för att presentera forskning och få en aktuell lägesbild.
Det arbetet mynnade även ut i en välbesökt session på det årets konferens anordnad av föreningen Företagsekonomi i Sverige, FEKIS. 

–Alla kom. Det finns ett stort intresse eftersom alla vill veta vilka teorier det är som gäller just nu.

Det här är helt naturligt med tanke på vad företagsekonomi går ut på, menar Ulla Eriksson-Zetterquist:

–Företag och organisationer är väldigt sammansatta verksamheter – man kan inte bara ta ett beslutsfattarperspektiv för att förstå vad som pågår, vi måste lägga till andra dimensioner också, säger hon.

Vad kan det handla om för dimensioner?

–Konsumtionsperspektivet är ett exempel. En företagsledning kan sitta och besluta hur mycket som helst, men förstår de inte hur kunderna konsumerar så blir det inte bra ändå.

Hon menar att ett företag eller en organisation går att jämföra med många olika orkestrar som ska kunna spela i harmoni. Det måste då fungera med allt från de enskilda instrumenten till att orkestrarna ska fungera tillsammans.

–Samtidigt är det så mycket som händer utanför den här organisationsskroppen som vi inte styr över, vilket gör det så komplext och samtidigt så intressant att forska kring.

När nu boken är klar, ser hon flera användningsområden, beroende på var man befinner sig i studierna:

–För doktorander kan det fungera som ett uppslagsverk. För en student som sitter och jobbar med sin C-uppsats och till exempel funderar över hur man ska angripa den här redovisningsfrågan om goodwill, så finns det olika kapitel som kan ge nya perspektiv och aha-upplevelser. För föreläsaren kan boken användas för att lära upp studenterna, helt enkelt.
Teorier hjälper oss att öppna ögonen för specifika saker i vår omvärld – Sofia Ulver, Lunds universitet
Sofia Ulver

Det är något som även Sofia Ulver håller med om. Hon är docent i marknadsföring på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet:

–Den här boken kan ju användas på flera olika nivåer – man kan tänka sig att folk kan ha med sig boken under hela utbildningen eftersom olika teorier blir specifikt intressanta när man läser vissa ämnen.

Tillsammans med företagsekonom Peter Svensson har Sofia Ulver skrivit avsnittet om Symbolic interactionism, den socialpsykologiska teoribildning som grundlades på 1960-talet:
–Trots att symbolisk interaktionism kanske inte är lika coolt längre, så är det ett enormt viktigt steg i en process som i princip gett upphov till alla socioekonomiska studier, säger Sofia Ulver.

Vad anser du är det viktigaste med teorier?

–Teorier hjälper oss att öppna ögonen för specifika saker i vår omvärld, som vi annars kanske inte ens tänker på, säger hon.

En annan forskare som bidragit är Alexander Styhre, ämnesansvarig för management och organisation på företagsinstitutionen på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Han har skrivit avsnittet Decision-making in organizations, och menar att det här är en bok som öppnar upp för olika diskussioner.

–Det här ger en översiktsbild av läget just nu, även om det säkert kan finnas de som kommer att sakna en viss teori eller inriktning.

Samtidigt menar han att en sådan här bok borde komma ut var tionde år, eftersom det ständigt sker förändringar inom ämnet:

–Företagsekonomi är ett så dynamiskt område, och det förändras hela tiden. Om 20 år kanske man kommer att skratta gott åt att vissa inriktningar inte finns med i den här boken, säger han.

Det här ger en översiktsbild av läget just nu – Alexander Styhre, Göteborgs universitetÄven Ulla Eriksson-Zetterquist tror att boken kan skapa diskussion är just om vilka teorier som finns med:

–Med tanke på att några teorier är populära på vissa ställen och inte används i någon större utsträckning på andra platser, så kan det definitivt bli så. Men det är ju lite det som är roligt med företagsekonomi, det är ett så levande ämne. Det innebär även att teorier kan snabbt bli inaktuella.

–Förhoppningsvis kan den här boken hjälpa oss att bli lite smartare när det handlar om hur vi väljer och använder oss av olika teorier.

AV: Agnes Faxén

Sidansvarig: Agnes Faxén|Sidan uppdaterades: 2020-03-13
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?