Betydelsen av hållbart lärande

Artikeln bygger på en longitudinell studie, något som är ovanligt i forskning om studenters lärande inom högre utbildning. Det vanliga är tvärsnittsstudier, alltså att forskaren väljer ut ett sampel studenter från årskurs ett, två och tre i grundutbildningen vid en och samma tidpunkt. Sedan uttalar sig forskaren om vad olika studenter med olika antal års studier bakom sig kan inom ett testat ämnesområde vid en viss tidpunkt.

Artikeln bygger på en longitudinell studie, något som är ovanligt i forskning om studenters lärande inom högre utbildning.

I denna longitudinella studie var det studenternas lärande och kunskapsutveckling inom ett ämne som Airi Rovio-Johansson studerade tillsammans med de lärare som undervisade i ämnet redovisning i grundutbildningen. Från en grupp bestående av 200 studenter, som var nyantagna till ekonomutbildningen, valdes utifrån ett examinationsresultat ett sampel av studenter med olika prestationsförmåga, som därefter följdes genom hela den treåriga ekonomutbildningen. Forskargruppen valde ut ett grundläggande ämnesbegrepp i ämnet redovisning, som återkom i ämnesutbildningen i tre kurser som byggde på varandra under tre år, med ökade krav varje år på förståelse och förmåga att tillämpa begreppet i problemlösningar. Frågan forskargruppen ville ha svar på var: ”Vilken förståelse har studenterna av detta ämnesbegrepp i slutet av utbildningen?”

Varje år undersökte forskargruppen studenternas förståelse av ämnesbegreppet med en kvalitativ metodik. Vid utbildningens slut fann forskargruppen att drygt hälften av de undersökta studenterna hade en grundläggande förståelse av ämnesbegreppet, som gjorde dessa studenter rustade för att starta i den profession de valt. Det är detta som Airi Rovio-Johansson och forskargruppen kallar för hållbart lärande. De övriga studenterna i undersökningen behövde ytterligare studier för att ta motsvarande steg in i yrkeslivet.

Vid utbildningens slut fann forskargruppen att drygt hälften av de undersökta studenterna hade en grundläggande förståelse av ämnesbegreppet.

Hållbart lärande kräver att lärare inom utbildningen får tid att ägna sig åt didaktiska ämnesförberedelser inför undervisningstillfällen och att följa upp studenternas lärande under utbildningens gång i respektive ämne/ämnesområde.
- Det gemensamma kursarbetet inom den forskargrupp, som jag ingick i, möjliggjorde denna longitudinella studie, säger Airi Rovio-Johansson. Forskningsprojektet ledde också till att lärarna fick möjlighet att planera innehållet i de tre kurserna gemensamt och att samtidigt utvecklas i sina lärarroller.
Airi Rovio-Johansson menar att det finns en viktig poäng med att koppla lärande till hållbarhet. Hållbarhet associeras ofta till miljöfrågor eller kanske ekonomisk hållbarhet, men det finns också social hållbarhet, där utbildning och lärande på alla nivåer i samhället ingår, påpekar hon.
- Vad är social hållbarhet om vi inte har generationer av människor som är tillräckligt kunniga för att kunna fortsätta att utveckla det samhälle vi lever i?
Det är viktigt, menar hon, både att lärare är bra på att förmedla ämnesinnehållet och att det finns möjligheter att kontinuerligt följa upp vad studenterna lär sig i olika utbildningar.
- Att skapa förutsättningar för studenterna och deras hållbara lärande i högre utbildning är en av universitetens viktigaste ansvar och uppgifter, avslutar Airi Rovio-Johansson.

Länk till artikeln Students' Knowledge Progression: Sustainable Learning in Higher Education.

Länk till Airi Rovio-Johansson.