Nästan 7 miljarder kronor - så mycket stödjer Vetenskapsrådet (VR) forskning med varje år. Professor Ulla Eriksson-Zetterquist är ny ordförande för en av rådets beredningsgrupper som avgör vem som får ta del av forskningspengarna. Ett hedersamt uppdrag naturligtvis.
Beredningsgruppen hanterar ansökningar inom humaniora och samhällsvetenskap, utbildningsvetenskap och konstnärlig forskning.
– Allt från filosofi till konstnärlig forskning så det är mycket spännande. Själv får jag en överblick av vilken forskning som görs just nu.
Vad ser du för utmaning med det här uppdraget?
– Som ordförande gäller det att skaffa sig uppfattning om ansökan så att det blir en lämplig sammansättning av forskningskompetens som granskar den, vilket förstås kräver ett stort arbete, säger Ulla Eriksson-Zetterquist och fortsätter:
– Forskningskompetensen är först och främst den som utgörs av medlemmarna i beredningsgruppen. Men behövs det en extra granskning tar vi in externa personer.
Som ordförande ska du läsa alla ansökningar som kommer in och se till att Vetenskapsrådets policies följs?
– Det handlar om att vara insatt i VR:s riktlinjer. Förvisso känner man till dem som forskare men nu ska det appliceras för att leda en grupp, och från perspektivet att bedöma ansökningar.
–Det finns mycket tydliga riktlinjer för hur genusaspekten ska behandlas, hur man som bedömare ska förhålla sig neutral och behandla alla sökande lika. Detta bevakas av alla i gruppen; granskarna, en extern observatör, Vetenskapsrådets representanter och av mig som ordförande.
– En annan utmaning är förstås att läsa en mycket stor mängd ansökningar, denna gång 75 stycken, som kommer från olika ämnesområden.
Hur kan du använda dina egna erfarenheter som forskare?
- En bra fråga, som inte låter sig besvaras helt enkelt, det finns ju alltid med. Här använder jag också det jag lärt mig från GRI, där vi har lång erfarenhet av att hantera forskning från olika discipliner. Till exempel kan det handla om olika sätt att problematisera forskning, olika tillvägagångssätt och olika forum för att publicera forskning. Detta är delar av den vardagliga diskussionen här vid GRI, som också kommer väl till pass i denna beredningsgrupp.
Diskussionen om att män får mer forskningspengar än kvinnor, hur hanterar ni det?
–Det finns mycket tydliga riktlinjer för hur genusaspekten ska behandlas, hur man som bedömare ska förhålla sig neutral och behandla alla sökande lika. Detta bevakas av alla i gruppen; granskarna, en extern observatör, Vetenskapsrådets representanter och av mig som ordförande.
–Under mina tidigare år som jag suttit med i denna beredningsgrupp har vi lyckats fördela ansökningarna 50-50, men det är förstås också avhängigt själva ansökningarna.
Ser du några trender när det gäller vilka som får avslag och vilka som forskningsprojekt som får bidrag?
–Det handlar om att skriva ansökan så att andra personer förstår frågans relevans, att sätta sig i positionen av någon som är utanför ens egna område. Det betyder inte nödvändigtvis att man ska förenkla, man måste bara tänka igenom vem mottagaren är, vilket ofta är väldigt svårt när man själv arbetat med något en längre tid.
– Vidare måste du vara noggrann, och vara ute i god tid. En bra ansökan är väl genomarbetad i alla delar. Om det slarvas till exempel med en detalj som en sidhänvisning, blir man som granskare undrande om det även slarvas med andra saker, säger Ulla Eriksson-Zetterquist.
Beredningsgruppens bedömning ligger till grund om en ansökan beviljas forskningspengar eller inte. Beslutet däremot tas av det ämnesråd eller den kommitté som ansvarar för utlysningen.
Ulla Eriksson-Zetterquist är professor i företagsekonomi vid Gothenburg Research Institute (GRI) och ny ordförande för beredningsgruppen:IPD-HSUKF2: Internationell postdok höst, humaniora och samhällsvetenskap, utbildningsvetenskap, konstnärlig forskning.
Så här går bedömningen till
Vetenskapsrådet använder sig av sakkunnigbedömning, så kallad peer review, för att bedöma ansökningarnas vetenskapliga kvalitet och forskningens potential. Peer review innebär att välmeriterade forskare inom samma eller närliggande ämnesområden granskar ansökningarna.
Läs mer om hur ansökningarna bedöms på Vetenskapsrådets webb
Vad är Vetenskapsrådet?
- Vetenskapsrådet är en myndighet som ligger under Utbildningsdepartementet.
- Vetenskapsrådet är den största statliga finansiären av forskning vid svenska universitet, högskolor och institut.
- Vetenskapsrådet är också regeringens rådgivare i forskningsrelaterade frågor.
Fakta: Vetenskapsrådet
Text: Cecilia Sjöberg
