Mobilen har förändrat hur vi ser på social kompetens

Publicerad

19 september 2019

vid

Det pratas mycket i arbetslivet om betydelsen av social kompetens men innebörden i begreppet är inte lika tydligt. Nanna Gillberg forskar om hur digitalisering och medialisering påverkar normer, värderingar och det sociala klimatet. Hon ser en förskjutning av vad som menas med social kompetens.

Mobilen må se liten och oskyldig ut, men den kontrollerar oss och upptar mer av vårt inre liv än någon annan enskild sak eller person. Hur kunde det bli så här?

– Vi är socialt kompetenta om vi nätverkar, gillar och delar med våra mobiler. Men vad händer med stämningen och våra relationer när vi prioriterar att dokumentera och lägga ut i sociala medier, istället för att uppleva den med de som är där, säger Nanna Gillberg, forskare på Göteborgs universitet.

Hon menar att ständigt vara aktiv på nätet premieras och dessutom uppmuntras av samhället. Därför har vi börjat accepterar att människor beter sig allmänt ohyfsat mot oss. Mobilen går före allt.

– Få saker signalerar på ett lika tydligt sätt att du förlorat intresset för den du umgås med som att ta fram och börja titta på mobilen. Trots det har beteendet att i umgänge med andra, unna sig ideliga mobil-timeouter blivit något självklart.

Varnar för möten där ingen är närvarande

Att interagera med sin mobil, i stället för med personen mittemot vid bordet, är inga konstigheter idag.

– Resultatet av att vår uppmärksamhet ständigt är delad mellan den fysiska och digitala världen är att massor av sammanhang kommer att befolkas av personer som bara är fysiskt närvarande. Mentalt är de någon annanstans, upptagna med att berätta för publiken på nätet hur fantastiskt de har det. Det påverkar stämningen och det sociala klimatet genom att nerv, närhet och ömsesidighet försvinner.

Flera forskare har slagit larm om att vårt beroende av mobiler har likheter med beroendet av droger. Ett beroende som Nanna menar är sanktionerat av samhället.

– Att vi är beroende av mobilkonsumtionen förefaller ganska uppenbart när man studerar vår mobilanvändning och hur vi försakar mer och mer av det övriga livet för att få tillbringa ytterligare tid med skärmarna.

Samhället och myndigheter del av problemet

Hon menar att skärmarna associeras med framtiden, effektivitet och produktivitet. När det står på löpsedlar om att bryta beroendet av mobilen, så handlar det alltid om att ta en paus, kanske under semestern.

– Samhället och myndigheter uppmuntrar oss att fortsätta, inte att sluta, säger Nanna Gillberg.

Nanna Gillberg presenterar sin forskning kring vårt mobilanvändande i boken ”Påsatt och avskärmad – i en uppkopplad värld” som ges ut nu i september. I den tar hon också upp att vi börjat ställa krav på att vår verklighet anpassas efter hur det är på nätet.
Hon föreläser också för Göteborgs universitets räkning på bokmässan, där temat i år är Medievetenhet.

Fakta

Nanna Gillberg är forskare i företagsekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgsuniversitet och föreläser om digitalisering, jämställdhet och arbetsmiljöfrågor. Hennes forskning fokuserar på hur digitalisering och medialisering påverkar normer och värderingar, socialt klimat och ekonomiskt värdeskapande.